Julkaistu    |  Päivitetty 
Aimo Salonen

Men finskspråkiga älskar ju svenska!

Peter Sjölund definierar Usi Riikonen som en finlandssvensk nordkarelare. Foto: Aimo Salonen Peter Sjölund definierar Usi Riikonen som en finlandssvensk nordkarelare. Foto: Aimo Salonen
Är det litet kummallista, att dagen av finlandssvenskhet är samma datum då kungen Gustav II Adolf, en svensk kille som gick utomlands för att kriga, stupade i Lützen?

–  Det är verkligt konstigt, medger Usi Riikonen.

Vi pratar med Riikonen och Peter Sjölund om Svenska Dagen som firas i Finland 6. november. Det är fråga om svenskspråkiga finländarnas rättighet att använda sitt eget modersmål. Verkligen: varför kommer datumet från en dödsdag av en svensk krigshjälte?

–  Jag tror det är adelskapet i Finland som har påverkat att Sverige kombinationer har kommit till datumen om finlandssvenska högtider, funderar Riikonen.

Riikonen och Sjölund är ”de officiella finlandssvenskar i Joensuu”  –  personer som alltid frågas om svenska språket och finlandssvenskhet. Hur känns det?

–  Det är ganska behagligt. Eftersom vi är så få  –  vi är kanske tio-femton stycken  –  och de är många som tycker att vi är här, svarar Sjölund.

Sjölund överraskar då han säger att nästan varje gång han går eller cycklar genom centrum i Joensuu träffar han joensuuborna som vill tala svenska med honom.

Kan det vara sant?

Det finns ju så mycket diskussioner om ”tvångsvenska” som är onödig i Östra Finland.

–  Det är bara en liten minoritet som tycker att det är tvångsvenska, konstaterar Riikonen.

–  Ungefär 40 procent enligt undersökningarna men majoriteten anser att dom kan ganska bra svenska och vill tala det också, elaborerar Sjölund.

Riikonen och Sjölund uppmuntrar finskspråkiga att tala svenska till och med då det är en tönkkö skolsvenska. Det är tillåten att ta finska ord till pratandet då svenska ordet har glömts.

Datumet av Gustav II Adolf skapade ett spontant skratt som kan höras i podcast Svenska Dagen (Karjalan Heili Soundcloud och http://www.heili.fi 31.10.2019 Hur känns det att vara en finladssvensk i Joensuu?).

Redaktören började grunda sin nästa fråga:

–  Gustav II Adolf som stupade i sjätte mars...

–  Sjätte november, avbryter Sjölund.

Redaktören är hämmentynyt.

– Men jag sade ju sjätte...

–  Du sade sjätte november.

Redaktören skrattar. Just joo. Niinpä. Marraskuu  –  mars. Usi Riikonen uttrycker sin sympati.

–  Det är väldigt logiskt, jag gör det ocså. Mars on marraskuu. Precis. November.

Sjölund styrar diksussionen till direktion Karjalan Heili har inte planerat:

–  Men journalist Salonen, jag är imponerad över er fårmåga att tala svenska. Liksom finnarna säger: olen häpnadilla lyöty!

–  Det är härligt. Det känns jättebra att man får bli intervjuad på svenska och på skolssvenska. Det är jättehärligt, förstärkar Riikonen.

Redaktören försöker att ta situationen tillbaka till sig: ”Nå vi hade bra lärarna i Idensalmi. Tack tack, men nu pratar vi inte om mig.”

Vi pratat nu om finlandssvenskhet men finns det sådant?

–  Det finns men det är ett klapptäcke, säger Sjölund.

–  Jag är så att säga Helsingfors–Sibbo-aksel finlandssvensk men mera helsingforssvensk för att min dotter talar svenska i Borgå så tror dom att hon är från Helsingfors, påpekar Riikonen.

–  Och sen är det Österbotten som är nånting helt annat och Åland...

–  ...och Åbolandsskärgård. De är skilda världa, fortsätter Sjölund.

Finns det då nånting som karelska finlandssvenskhet? Usi är ju en folkmusiker och sjunger också karelska låtar...

–  Nå precis. Det är också ett ganska stort dilemma, svarar Riikonen.

–  Innersta inne är jag finlandssvensk så att jag måste jobba för att göra karelskt men jag har bott här mera än på finlandssvensk område så att jag har nog en stor del karelsk i mig nu.

Sjölund definierar att Riikonen är en finlandssvensk nordkarelare:

–  Jag är inte så mycket men du har blivit det. Jag är finlandssvensk.

Kommentoi

Hae Heilistä

Hae Heilistä